Look out weekend, cuz here I come

Januari är lite av en "fyllnads månad". Det nya året tar sakta fart, vädret är något mitt i mellan, på TV visas det lite halvt trista galor stup i kvarten, och folket i städerna lunkar vidare som i en dimma. Däremot är det underbart när man ruskas om lite och det helt plötsligt finns en hel del att göra. Som denna helg i Sveriges framsida. Filmfestivalen har anlänt och den årliga ögonfesten kan börja.
Förutom ett enormt urval av filmer så bjuder Göteborgs Internationella Film Festival på en storslagen invigningsfest. Artister som Kleerup, El Perro Del Mar, José González, Looptroop Rockers, Midaircondo, och halva Justice samt många fler kommer att ljuda på Trädgårn' på fredag 23/1 med start kl 21. Har man råda att pröjsa de där 265 kr så kan man dansa natten lång med skönt filmfolk och diskutera årets skörd av filmer.

Även denna kväll så bjuds det på drum 'n' bass i form av Club Shambler på stabila båten Rio Rio nära Göteborgs finaste, Feskekörkan. Bassline Express, som vanligen kör d'n'b på studentradion på tisdagar, är med och håller i klubben. Passa på att dansa av dig alla dina demoner till tunga basgångar och penetrerande ljudvågor, från kl 22-04.

Ögonfesten fortsätter denna helg på några av gallerierna och konsthallarna i stan.

På 24ans Galleri på Bangatan 24D i Majorna huserar Alexander Arlbrandts verk, under namnet Den Abstrakta Vardagen. Utställningen har varit öppen sen 9/1 och håller på till 5/2. Utställningen har beskrivits följande "gatukonst korsat med abstrakta explosioner, kantade av Arlbrandts synder på världen idag". Öppet ons och fre kl 14-18, tors kl 11-18, lör kl 11-15.


Även på Andra Långgatans Galleri Bella pågår två utställningar, Sparks In The Dark och Fragment Disease, också med en smak av gatukonst.
Frank Marklund, som vi nämnt innan på bloggen (se inlägg Frank Marklund och Tony Hultqvist) ställer ut tillsammans med konstnären Johannes Lindgren. Som vi pratade med för att få en snabb inblick i utställningen, Fragment Disease. "Det är ett antal olika stilar i ett och samma rum från mig. Jag blir inspirerad av trasiga, kvaddade och misära mönster, som till exempel ett avtryck av fågelskit. Blandat och kombinerat av serietecknarkonst, gatukonst, industri och en gnutta traditionell".
Förutom utställningarna bjuds det på musik hela helgen, på fredag kl 21 med balkan/progg, lördag kl 21.30 med indie-rap i form av Smea och Prosperous och söndag kl 20 med jamsessions. Galleriet har annars öppet från kl 12-20 varje dag fram till 30/1.

Konsthallen har på lördag 24/1 vernissage för en utställning med fokus på Nordafrika. Konstnärerna Yto Barrada och Hala Elkoussy ställer ut samt Cinemateket i Tanger. Foton och videoverk i en salig blandning. Utställningen håller på fram till 24/1-5/4.

En händelserik helg för den kultursuktande hipstern. Jag ska ladda med att lyssna och kolla på Black Eyed Peas klassiska "Weekends".

Grammis '09 eller firmafest '09

Ett nytt år börjar alltid med grammisgala, och det gör även 2009. Ikväll gick det av stapeln på Hovet och sändes i tv4 med Gry Forsell och Adam Alsing som värdinna och värd.
Kvällens första liveframträdande gjordes av ingen annan än Christian Walz, lite otippat, men kul. Han spelade "What's Your Name?" som känns lite som en Salem Al Fakir dänga. Väldigt chill, tills jag fick höra "I'm not a Flintstone, but I'll make your bed rock". Och sen började de dåliga replikerna hagla. Ok, "lame" faktorn på galan höjdes något. Och den fortsatte stiga lite ytterligare när Carolina Gynning springer in på scen i sin "fnittrig-blondin-kostym" och ska dela ut pris för årets manliga artist. Håkan Hellström kammar hem det och något berusad tar han emot priset samtidigt som han säger: " Jag trodde verkligen Kleerup skulle vinna, ni har ju..." Varpå publiken skrattar till och en kamera filmar Kleerup när han vänder sig bort lite försynt. Då undrar jag lite om det kanske inte är dags att sluta överdriva gratis drickat på galan?
Eller som när en lite salongsberusad Anna Ternheim ska ta emot sitt pris för årets album, och kör hela den där "jag har tyvärr inte förberett något" klyschan. Och det hela känns lite jobbigt att kolla på när hon inte vet vad hon ska säga, som när någon i klassen fick tunghäfta på en redovisning. För övrigt så såg Salem Al Fakir lite extra piffig ut i sin 20-tals stylade matiné look. Det blir direktör Fakir hädanefter.
Och varför skrek Joey Tempest så förbannat när han skulle dela ut årets hårdrock? kanske är en dum fråga med tanke på vad det är för kategori, men chilla Joey. Fler konstigheter under kvällen var "På Spåret" leken som Adam och Gry körde med Lasse Stefanz, kändes väldigt obekvämt. Eller Pluras tårtmetafor till årets nominerade i livekategorin. You lost me there, man!
Det var dock hejdlöst roligt att Kjerstin Dellert, som man även kan se på i "Stjärnorna på slottet", delade ut priset för årets nykomling. Som Kleerup vann. Och att se Kjerstin och Kleerup på samma scen kan inte bli annat än snurrigt.
Några av höjdpunkterna och som fick "lame" faktorn att minska något var ändå när Esbjörn Svensson Trio fick pris för årets jazz. Och då kan man tycka att de fick det enbart för att Esbjörn Svensson gick bort förra året. Men det vore helt befängt, för de gjorde och gör fortfarande riktigt bra musik. Det blev stående ovationer och tårar i publiken. Robyns framträdande ingjöt också lite hopp, riktigt bra och jag hade gärna kunnat se en hel timme med bara Robyn och Christian Falk spelandes på " Dream On". För sen gick det ganska så mycket nerför för galan.
E.M.D körde sista liveframträdandet, och det kude inte bli mer slätstruket. Som en av mina rumskamrater sa: "Det är som om katten (vårt husdjur) skulle ligga på soffan och en stor hårig spindel kommer in". Jag tyckte det var ganska så bra uttryckt. Och om det inte vore nog så vann E.M.D priset för årets låt som folk kunde ringa in och rösta på. Det hade varit kul att se Veronica Maggio ta hem det priset, även om hennes "Måndagsbarn" är något av en Larry Saunders rip-off.

Och varför envisas de med att knö ihop dans/hiphop/soul i en kategori? idioti.