Januari är lite av en "fyllnads månad". Det nya året tar sakta fart, vädret är något mitt i mellan, på TV visas det lite halvt trista galor stup i kvarten, och folket i städerna lunkar vidare som i en dimma. Däremot är det underbart när man ruskas om lite och det helt plötsligt finns en hel del att göra. Som denna helg i Sveriges framsida. Filmfestivalen har anlänt och den årliga ögonfesten kan börja. Förutom ett enormt urval av filmer så bjuder Göteborgs Internationella Film Festival på en storslagen invigningsfest. Artister som Kleerup, El Perro Del Mar, José González, Looptroop Rockers, Midaircondo, och halva Justice samt många fler kommer att ljuda på Trädgårn' på fredag 23/1 med start kl 21. Har man råda att pröjsa de där 265 kr så kan man dansa natten lång med skönt filmfolk och diskutera årets skörd av filmer.
Även denna kväll så bjuds det på drum 'n' bass i form av Club Shambler på stabila båten Rio Rio nära Göteborgs finaste, Feskekörkan. Bassline Express, som vanligen kör d'n'b på studentradion på tisdagar, är med och håller i klubben. Passa på att dansa av dig alla dina demoner till tunga basgångar och penetrerande ljudvågor, från kl 22-04.
Ögonfesten fortsätter denna helg på några av gallerierna och konsthallarna i stan.
På 24ans Galleri på Bangatan 24D i Majorna huserar Alexander Arlbrandts verk, under namnet Den Abstrakta Vardagen. Utställningen har varit öppen sen 9/1 och håller på till 5/2. Utställningen har beskrivits följande "gatukonst korsat med abstrakta explosioner, kantade av Arlbrandts synder på världen idag". Öppet ons och fre kl 14-18, tors kl 11-18, lör kl 11-15.
Även på Andra Långgatans Galleri Bella pågår två utställningar, Sparks In The Dark och Fragment Disease, också med en smak av gatukonst. Frank Marklund, som vi nämnt innan på bloggen (se inlägg Frank Marklund och Tony Hultqvist) ställer ut tillsammans med konstnären Johannes Lindgren. Som vi pratade med för att få en snabb inblick i utställningen, Fragment Disease. "Det är ett antal olika stilar i ett och samma rum från mig. Jag blir inspirerad av trasiga, kvaddade och misära mönster, som till exempel ett avtryck av fågelskit. Blandat och kombinerat av serietecknarkonst, gatukonst, industri och en gnutta traditionell". Förutom utställningarna bjuds det på musik hela helgen, på fredag kl 21 med balkan/progg, lördag kl 21.30 med indie-rap i form av Smea och Prosperous och söndag kl 20 med jamsessions. Galleriet har annars öppet från kl 12-20 varje dag fram till 30/1.
Konsthallen har på lördag 24/1 vernissage för en utställning med fokus på Nordafrika. Konstnärerna Yto Barrada och Hala Elkoussy ställer ut samt Cinemateket i Tanger. Foton och videoverk i en salig blandning. Utställningen håller på fram till 24/1-5/4.
En händelserik helg för den kultursuktande hipstern. Jag ska ladda med att lyssna och kolla på Black Eyed Peas klassiska "Weekends".
Ett nytt år börjar alltid med grammisgala, och det gör även 2009. Ikväll gick det av stapeln på Hovet och sändes i tv4 med Gry Forsell och Adam Alsing som värdinna och värd. Kvällens första liveframträdande gjordes av ingen annan än Christian Walz, lite otippat, men kul. Han spelade "What's Your Name?" som känns lite som en Salem Al Fakir dänga. Väldigt chill, tills jag fick höra "I'm not a Flintstone, but I'll make your bed rock". Och sen började de dåliga replikerna hagla. Ok, "lame" faktorn på galan höjdes något. Och den fortsatte stiga lite ytterligare när Carolina Gynning springer in på scen i sin "fnittrig-blondin-kostym" och ska dela ut pris för årets manliga artist. Håkan Hellström kammar hem det och något berusad tar han emot priset samtidigt som han säger: " Jag trodde verkligen Kleerup skulle vinna, ni har ju..." Varpå publiken skrattar till och en kamera filmar Kleerup när han vänder sig bort lite försynt. Då undrar jag lite om det kanske inte är dags att sluta överdriva gratis drickat på galan? Eller som när en lite salongsberusad Anna Ternheim ska ta emot sitt pris för årets album, och kör hela den där "jag har tyvärr inte förberett något" klyschan. Och det hela känns lite jobbigt att kolla på när hon inte vet vad hon ska säga, som när någon i klassen fick tunghäfta på en redovisning. För övrigt så såg Salem Al Fakir lite extra piffig ut i sin 20-tals stylade matiné look. Det blir direktör Fakir hädanefter. Och varför skrek Joey Tempest så förbannat när han skulle dela ut årets hårdrock? kanske är en dum fråga med tanke på vad det är för kategori, men chilla Joey. Fler konstigheter under kvällen var "På Spåret" leken som Adam och Gry körde med Lasse Stefanz, kändes väldigt obekvämt. Eller Pluras tårtmetafor till årets nominerade i livekategorin. You lost me there, man! Det var dock hejdlöst roligt att Kjerstin Dellert, som man även kan se på i "Stjärnorna på slottet", delade ut priset för årets nykomling. Som Kleerup vann. Och att se Kjerstin och Kleerup på samma scen kan inte bli annat än snurrigt. Några av höjdpunkterna och som fick "lame" faktorn att minska något var ändå när Esbjörn Svensson Trio fick pris för årets jazz. Och då kan man tycka att de fick det enbart för att Esbjörn Svensson gick bort förra året. Men det vore helt befängt, för de gjorde och gör fortfarande riktigt bra musik. Det blev stående ovationer och tårar i publiken. Robyns framträdande ingjöt också lite hopp, riktigt bra och jag hade gärna kunnat se en hel timme med bara Robyn och Christian Falk spelandes på " Dream On". För sen gick det ganska så mycket nerför för galan. E.M.D körde sista liveframträdandet, och det kude inte bli mer slätstruket. Som en av mina rumskamrater sa: "Det är som om katten (vårt husdjur) skulle ligga på soffan och en stor hårig spindel kommer in". Jag tyckte det var ganska så bra uttryckt. Och om det inte vore nog så vann E.M.D priset för årets låt som folk kunde ringa in och rösta på. Det hade varit kul att se Veronica Maggio ta hem det priset, även om hennes "Måndagsbarn" är något av en Larry Saunders rip-off.
Och varför envisas de med att knö ihop dans/hiphop/soul i en kategori? idioti.
Inläggen på bloggen har varit lite som en torr vattenkälla, de har sinat. Så för att inte tråka ut med ord så förgyller vi med bilder istället den här gången. Festbilder från senaste releasefesten av sista numret för 2008. Ett nummer packat med godsaker, som lästes av folket som blev packade på den fullpackade båten. Festen huserade på Styrbord Babord i Göteborg. Förutom resident dj's DJ Alabama och Blenda-Lars, så spelade även Johan Lothsson, Henrik Strömberg, Gary Landström, och Ysabel Arias (jag) från Groove. Hästpojken fanns även på båten och Kleerup dök senare upp i discodimman. Det blev en fin kväll, njut av bildbevisen.
Så brukar min syster ofta skrika ute på dansgolvet, och det brukar bli mer än en gång. Det är ytterst roligt, jag kan inte annat än skratta och ryckas med i hennes extas när en av hennes favoritlåtar spelas. Och vilken underbar bekräftelse för den DJ som spelar. Jag hoppas jag också får uppleva det i framtiden, att få spela på en klubb och se hur glada peeps blir av att man spelar något de tycker om och blir glada av.
Jag har skrivit om Blenda och Blenda-Lars innan, nu har han och Monika "Demonika" Svensson startat sin eminenta DJ-kurs igen, och självklart är jag där och vill lära mig. Jag gick kursen för längesedan, någon gång under gymnasietiden, men hann bara med två tillfällen. Och eftersom kunskapen aldrig satte sig eller viljan inte riktigt fanns med i bilden, så är det nu ypperligt att försöka igen. Kursen startade 18/11 på JP Disco, en DJ-butik här i Göteborg. Och inte nog med att det var kursstart, TV4 var där och filmade. Jag försökte förgäves gömma mig ifrån kameran, men allt-i-allo journalisten ville ha med mig i inslaget. Så nu har jag varit med på nyheterna också, skönt att det var i en "feelgood" nyhet, och inget hemskt. Ni kan se inslaget här: http://anytime.tv4.se/webtv/?progId=684604&treeId=100722&renderingdepartment=2.757
Diskuterade häromdagen med min mor om musikaliska minnen, dvs minnen där musik eller ljud lämnat ett lite djupare spår. Hon berättade om när jag som bebis satt på täcket och lyssnade på klassisk pianomusik, oftast Chopin. Och jag lyssnade spänt på varje ton. Det är kanske därför jag får så starka emotionella reaktioner när jag hör ett klassiskt pianostycke. Mitt allra starka och första minne är att jag runt fem eller sex års ålder satt fastklistrad framför MTV och såg på Yo! Raps. Det var då jag såg De La Soul för första gången. Deras video till " Me, Myself and I" är något av en milstolpe för mig, och efter den vart jag liksom inte densamma. Jag lyssnade inte så mycket på Chopin, utan jag blev frälst av hiphop. För kanske fem år sedan, så letade jag fram ett kassettband med The Four Tops, och då blev deras "Ain't No Woman (Like The One I Got) ett sådant märke i tiden, jag har alltid blivit matad med soul, men det var just den kvällen, som jag var riktigt redo för dess magi. Och nu känner jag mig mest bara lycklig av all musik, jag fortsätter att samla på mig och jag väntar på att ännu bli förtrollad och uppslukad. Mitt senaste minne är inte så mycket musik, även om det kan tyckas så för mina öron, det var hans andetag. Ett andetag nära mitt öra som omvandlades till havet, och när jag var vid havet så kunde jag höra hans andetag. Det kommer för mig vara ett fint musikaliskt minne.
Cirkeln är väl sluten på sätt och vis. Jag studerade media i gymnasiet och huvudinriktningen på linjen de sista två åren var radio- och ljudmedier, och nu är jag tillbaka där.
Igår sände jag mitt första program på Göteborgs studentradio K103. Programmet heter SOUL LOVE, och är ett musikprogram där soul har huvudfokus. Som jag nämner i premiärprogrammet så har jag alltid haft ett särskilt förhållande till soul, en romans som är ständigt pågående. Därför valde jag namnet SOUL LOVE. Och vår slogan är kanske cheesy, men det kommer från hjärtat, "för kärleken i musiken och kärleken till musiken".
Så gillar du soul, funk, disco, r&b eller afro-beat, lyssna varje lördag klockan 20.00 till 21.00 på Göteborgs Studentradio K103. Ratta in 103,1 FM eller segla in på hemsidan och lyssna online. Det är kul att få göra och sända radio igen, även om jag är något rostig i mina tekniska kunskaper så kommer det snabbt tillbaka, och jag tror jag kan ha hittat hem på sätt och vis.
Denna helgen är det mycket som händer i Göteborg, några av höjdpunkterna är Scratch 6 års jubileum på lördag. Det äger rum på Pustervik och det är dans som gäller. Resident djs Ayes One och Lövet, samt Raw Fusions Mad Mats och BamBam Sounsystem kommer köra så det kan inte bli annat än en svettig afto på dansgolvet. Och Jake från PTNC som jag skrivit om innan här på bloggen kommer hålla i ett sneakerkonvent, Got Kicks? Jag är pepp och tycker det är värt ett besök. Dörrarna öppnas kl 20 och är öppna till kl 03. 80 pix för en helkväll. Det har till och med jag råd med.
Andra höjdpunkter denna helg är Ollio och Scebs utställning samt vernissage i butiken Drift. Den lilla butiken finns på Värmlandsgatan 18, en sidogata till Andra Långgatan. Kan bli hur soft som helst. Utställningen pågår från 3 oktober till 6 november.
Och ikväll är det göteborgskt hiphopbesök i Come Clean Radio. Obnoxiuz och Gubb kommer att gästa radion från kl 18-19. Därefter blir det ett soft set musik av Mean Sista och Brotha Fred från kl 19-20. Två timmar av grym hiphop. Får hoppas nästa veckas show blir lika tight, då kommer jag spela en timme av 80- och 90-tals hiphop och r&b. Nostalgi på hög nivå.
Nu ska jag ta och göra mig redo för helgen. Precis som Rico Won sa: Don't you love how it goes down on the weekend!
Uppvuxen med en discopappa och en hippiemamma, och kan lyssna och dansa till allt bara känslan infinner sig. Har ett stort soulöra och ett hjärta som tickar lite extra för hiphop. Jag är och kommer alltid vara en stolt nörd.
Box 112 91, 404 26 Göteborg