Hur gick det till när 25 band spelade in vad som skulle bli ett klassiskt album? Så himla smart utgångspunkt! Och resultatet är därefter. Me like!
    Albert Mudrian på Decibel Magazine har, i form av redaktör, samlat ihop studio-stories från i stort sett alla medverkande medlemmar i de aktuella banden. I Precious metal – Decibel presents the stories behind 25 extreme metal masterpieces finns bland andra Slayers Reign in blood och Morbid Angels Altars of madness med. Svensk metal representeras av Entombed, At The Gates och Meshuggah. Varje intervju är baserad på fråga-svar-tekniken, där ämnena kretsar kring producentval, promobilder och medlemsbyten så väl som mer allmänt återkommande frågor: Hur var känslan när ni gick in i studion? När förstod ni att albumet hade stort inflytande på andra musiker?
    Visst, jag skulle önska att man ibland gick in på fler specifika frågor runt själva låtarna rent musikaliskt, eller att vissa gruppers medverkan kunde ha strukits till förmån för andra (varför är Black Sabbath med?). Men med 25 kapitel att läsa tycker jag att här finns nog för alla. Särskilt med tanke på att svaren ofta är omsorgsfulla, ärliga och engagerade. Darkthrones detaljrika redogörelse för Transylvanian hunger borde till exempel intressera alla, oavsett vad man tycker om albumet.
    Vad som slår mig är två saker: 1) Hur mycket vi fans än vet om våra favoritband, kan vi aldrig lära oss nog. 2) Alla band har varit väldigt unga när de släppt sina klassiska album. Vad betyder det, egentligen?
    Till sist får Slayers Tom Araya avsluta. Han får frågan om han i efterhand vill ändra något på Reign in blood: ”Jag skulle ha tagit med en videokamera. Folk kommer inte tro allt galet vi varit med om”.