Dessa tyskars power/heavy metal är lite för mycket berg- och dalbanamässigt för att de skall hålla måttet. Devil’s Ground från 2004 var i stora stycken en trist Judas Priest-rip off och inte minst därför överraskade Seven Seals året efter med större variation och några riktiga rackare till rökare.
    Efter diverse lyssningar av det purfärska albumet konstaterar jag att den nya religion de förespråkar enbart känns tråkig. Att de ännu en gång tagit hjälp av svenska schlagerskribenter för att vässa till sitt uttryck hjälper föga. Saknar de klistriga refrängerna och de grymma riffen, ja jag saknar till och med oblyga Judas Priest-stölder.