Christian Walz är en trevlig kille som gör mysig musik, dessutom är hans falsettartade sångstil väldigt speciellt och får hans svalt funkiga låtar att sticka ut när man möter dem.
    Tyvärr är anrättningen på The corner lite för lättviktig för min smak. Inget griper liksom tag. Ett gäng snyggt orkestrerade låtar passerar revy utan att visa karaktär eller personlighet, för mig färdas de in genom ena örat och ut genom det andra – direkt till skvalradiokyrkogården där de konsumeras utan engagemang. Konstigt att det kan bli sån mesig svensksoul av det när Walz ändå känns innerlig som artist.