En småpoppig altcountrysjungande 39-åring som varit med i gamet sedan 80-talet. Mer mysigt än spännande. Rhett Miller får mig aldrig att känna samma puls som snarlika Ryan Adams bitvis ger mig, utan sinnesstämningen hamnar istället på samma nivå som ett ganska trevligt kafferep i Texas (även om det inte låter helt fel). Med låtar som den lena Bonfire, tralliga Like love eller den märkbart Elvis Costello-liknande Happy birthday don’t die blir det aldrig tråkigt. Men överdrivet festligt blir det inte heller.