Att kalla sin musik för krautpop kan både vara en välsignelse och en förbannelse. För de som aldrig tidigare stött på uttrycket ”kraut” ter sig danska Silver Gleaming Sound Machine säkert lite sådär mysigt flummiga och väcker nog ett visst intresse hos många. För de mer inbitna krautslavarna blir det direkt en jämförelse med ikoner som Neu!, Can och Brian Eno.

Men oavsett hur man än väljer att se på All tomorrow’s gardens är det en rätt torftig och medioker produkt. Något med dess enformighet och Sarah Grams oengagerande sång punkterar de fina poprefrängerna och det psykedeliska flummandet. Bara den avslutande Don’t believe in towns, no klöser sig desperat kvar i minnet och tål att spelas upp flera gånger. Resten är desto mer lättglömt.