Blända skulle kunna vara en typisk svensk produkt. En kvartett med rötterna i pop, rock och det folkhemska vemodet, den småländska skogen. Blända skulle kunna låta som vilket annat band med lika delar pop och folkligt svårmod, men det gör de inte. Jag har alltid gillat band som tar sig utanför det normala, utanför det förväntade, och det gör Blända också till viss del. Man kan ibland ana vad Blända skulle kunna vara, och då blir jag nyfiken och spritter till. Men när det alltför ofta låter som att de försöker göra okända Eldkvarn-covers med soundet från Lennons Rock’n’roll-album sövs man ner för varje nytt försök, tyvärr. Besviken, men hör gärna mer framgent.
|