Det är synd, för jag vill gärna ge den här skivan ett bra omdöme. Det är inte så att den är dålig, faktiskt inte. Men bara så otroligt händelsefattig. Be the Knight är skogsrock, komplett med munspel, lågmälda ballader och en enerverande passivitet. Men skogsrock behöver inte vara dålig, och visst är det ibland småmysigt och visst blir man lite sugen på te och friska vindar men det räcker inte. Det enda som räddar lyssnaren från total apati är Selanders röst, speciell och lite Shakira-tjock sådär, men det är också bara med en hårsmån.