Trots att regnet hänger i luften så är det ett väldigt taggat Peter, Bjorn and John som äntrar scenen på festivalens andra dag. Sångaren och gitarristen Peter Morén verkar vara på ett alldeles utmärkt humör, och far som en Duracellkanin fram och tillbaka över scenen.
    Mycket av materialet är hämtat från senaste plattan Living thing, och jag är den förste att erkänna att jag kanske var lite väl snabb med att avfärda den som en bagatell i våras. För live visar sig många av låtarna växa till ELO-doftande popkarameller med allsångsvänliga refränger. Visst är det mellan varven minimalistiskt och modernt, men i botten finns ändå alltid en värme och spelglädje som smittar av sig på publiken.
    När det är dags för senaste singelsläppet It don’t move me så plockar man dessutom, till publikens stora förtjusning, in dansaren Markus från musikvideon som framför en personlig hyllning till Michael Jackson. Och visst känns det väldigt publikfriande, men samtidigt så är det riktigt snyggt koreografiskt sett och King of pop är värd allt lov i världen.

    Lyssnarskaran tilltar efterhand som konserten varar, och när de första tonerna av Young folks slutligen rullar ut över festivalområdet så förvandlas hela publiken till en enda stor visslande massa. Själv såg jag bandet på Way Out West den där sommaren för två år sen, när samma låt visslades hela världen över, men jag måste säga att årets upplaga känns mer taggat och har en större låtskattkista att ösa ur. Det här är svensk pop när den är som allra bäst.