Bra musik behöver inte alltid vara så glassigt producerad och pretentiös, ibland kommer man precis lika långt med ett stort hjärta och texter hämtade från den gråa vardagen.
Vaniljfamiljen presenterar på Bombväder inte några revolutionerande musikaliska infall, det handlar istället om vad många säkert skulle kalla deppig gubbrock. I rakt nedstigande led från artister som Ulf Stureson, Eldkvarn, Jakob Hellman och Magnus Johansson har man lyckats få till en riktigt övertygande platta utan några egentliga svackor. Johan Eklunds ganska raspiga stämma ackompanjeras av gitarrer á la Mark Knopfler, eller för all del Carla Jonson, och jag kommer på mig själv med att trumma fingrarna mot tangentbordet under tiden som jag lyssnar. Antar att det här bandet är det roligaste som hänt Tranås sedan Lennart Hyland föddes. Bombväder kommer nog snurra en hel del i min mp3-spelare i höst och det hade varit spännande att se vad en producent som Peter LeMarc eller Tony Thorén kunnat göra med det här materialet. Bästa spår: Långsamt härifrån. |