På frågan om hur man ska beskriva Thrice musik blir svaret ”rock”. Inte sån där ”rock” som man säger med knuten näve i luften, utan sån där ”rock” som man svarar lite försynt bakom svart kortklippt kalufs, grön t-shirt och med händerna i fickorna.

Det är halvsnyggt. Det tar inga genvägar genom radiorefränger. Men det är fortfarande för anonymt för att bryta loss och bli ett monster, till skillnad mot Muse – eller ännu större Radiohead. Thrice är typisk campus-rock.

Min favorit är In exile, som är svår att inte börja marschera till.